Utbränd

Sedan den 14 februari har jag varit sjukskriven för utmattningssyndrom och depression. På ren svenska innebär det att jag är utbränd. Eftersom att jag ännu varken har kommit till några vidare insikter om varför jag hamnat i den här situationen eller ”hittat mig själv” tänkte jag istället dela med mig av mina tankar kring min utbrändhet i allmänhet och vad det hittills har inneburit för mig i synnerhet. Utan att gå in på några detaljer, endast på grund av att jag ännu inte lyckats sorterat tankar, känslor och händelser, tänker jag bara släppa ut den stora frustrationen av ovisshet, förvirring och sorg jag numera ständigt bär på.

12 veckor sedan jag fick diagnosen utmattningssyndrom. Då trodde jag att antidepressiva i kombination med ett par dagars sömn snabbt skulle få mig på fötterna igen. Det är inte förrän nu som jag börjar förstå hur sjuk jag är, och hur lite jag hittills har läkt. Min största frustration ligger just nu i att jag faktiskt inte kommer någonstans. Jag har bra och mindre bra dagar. Men mer om det en annan gång.

Att jag är drabbad av utmattningssyndrom innebär att jag är ledig från jobbet. Jag tar sovmorgon varje dag, är ute och promenerar och äter när jag känner för det. Jag kan somna framför TVn i soffan mitt på blanka dagen och ignorera samtliga mail och meddelanden som skickas till mig. Det är ett sätt att se på min utbrändhet. Och jag är livrädd att folk ska se det så.

Att jag är drabbad av utmattningssyndrom innebär att jag har en sjukdom som inte syns. Jag är sjukskriven från jobbet därför att jag inte kan jobba. Jag sover större delen av dygnet därför att min hjärna inte orkar vara igång. Jag försöker promenera därför att min kropp inte längre orkar med hårda träningspass. Jag äter när jag känner för det, därför att jag ständigt mår illa. Jag kan somna lite varstans och glömmer snabbt bort saker och ting, som meddelanden, lösenord till datorn, att jag mikrat mat i köket eller vart jag lagt telefonen. När jag vistas bland mycket folk kommer panikångestattackerna farande som på beställning och alla sorts ljud förvandlas till ett högt brus i mitt huvud som leder till extrem yrsel. Att försöka lyssna på någon som pratar samtidigt som det är musik på i bakgrunden kräver extremt mycket energi.

När jag läser det jag hittills har skrivit så blir jag ledsen, för jag har uppenbarligen ett behov av att försvara och förklara mig. Ändå tänker jag inte radera ett ord, för det här är min sanning. En sak har jag ändå tänkt på. Någonting som jag tror är nära korrelerat till åtminstone min utbrändhet är mitt duktig-flicka-syndrom. Jag har sällan gjort saker enbart för min egen skull. Mina prestationer har alltid varit ett bevis till andra. Jag är en riktig ögontjänare och gillar att vara duktig, jag söker ständigt bekräftelse och vill göra saker rätt. För vems skull kan jag inte ens svara på själv, men jag känner ändå att det är viktigt att världen vet om att jag minsann inte sover länge för att jag är lat. För en duktig tjej är inte lat. En sorlig verklighet som jag faktiskt inte tror att jag är ensam om att vistas i. Det är helt omöjligt att leva i en värld där man är alla till lags utan att bränna ut sig totalt. Det är även orimligt att tro att man ska vara alla till lags. Så här är mina tankar nu. Det snurrar inte lika snabbt som vanligt, för jag blir trött av att tänka. Men i min läkning tänker jag fokusera på mina egna förväntningar på mig själv. Då har jag åtminstone börjat någonstans.

Jag kan vara glad, och skinande, och pratsam. Jag kan verka pigg, och entusiastisk, och sprallig. Men vad som inte syns på ytan är det som gör det svårt. En ständigt molande värk av ångest. Varje ljud som förvandlas till skärande brus och ilar mitt sinne till yrsel. En trötthet som inte går att vila bort och en kropp som inte mår bra av rörelse. Men jag kan fortfarande le och skratta, för min sjukdom finns någon annanstans.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s